Nedan ges exempel på dels lösningar och åtgärder som en kommun kan initiera, dels leverantörer av mobilitetstjänster.
Se nedan för exempel på lösningar och åtgärder man kan fungera i mindre kommuner:
Marknadsför befintlig kollektivtrafik och närtrafik. På många ställen saknar den befintliga kollektivtrafiken resenärsunderlag. Genom marknadsföring kan antalet resande ökas, och därmed utbudet säkras i längden. Marknadsföringsaktiviteter kan innebära olika kampanjer ledda av kommunen, arbetsgivare eller länstrafiken själva, och kan inkludera även provåkakampanjer och liknande. När det gäller närtrafik behöver man börja med att uppmärksamma den överhuvudtaget, eftersom många grupper inte känner till den. Närtrafiken uppfattas ofta som en exklusiv tjänst till äldre eller funktionshindrade men inget hindrar kommunen från att marknadsföra till t ex ungdomar.
Nya bussturer/linjer sponsrade av företag. Arbetsgivare kan gå ihop och (del)finansiera utökad kollektivtrafik till sina arbetsplatser via länstrafiken. Om resandet blir stort, kan de extra turerna eller nya linjen bli en del av den ordinarie trafiken.
Samordna skifttider och kollektivtrafiken. Om bussarnas tidtabell inte passar alla arbetsplatser kan kommunen initiera en dialog mellan arbetsgivare och med länstrafiken för att försöka samordna skift- och arbetstider och anpassa till kollektivtrafiken, eller tvärtom. Det är ett kostnadseffektivt sätt att öka resenärsunderlag och tillgänglighet till arbetsplatserna, inte minst för dem som saknar bil.
Utökad närtrafik. Närtrafik eller anropsstyrd trafik kan vara ett effektivt sätt att öka tillgängligheten till grupper eller platser som i dagsläge inte försörjs av kollektivtrafik, eller för att ersätta fasta linjer med mycket lågt resande. Kostnaden är dock i likhet med färdtjänst och sjukresor inte försumbar, men det finns exempel där kostnaden per resa blir mycket lägre än med befintliga busslinjer (https://saffle.se/arkiv/nyhetsarkiv/2023/2023-04-19-kollektivtrafiksatsningen-x-linjen-utokas-i-saffle.html). Åtgärden förutsätter samverkan med regionen/länstrafiken, kanske först i form av en pilot.
Olika typer av organiserade samåkning bygger på en IT-tjänst som kan matcha förare och passagerare och ofta även hantera betalning dem emellan. Samåkning behöver en kritisk massa, åtminstone inom en grupp, för att fungera. Hittar man ingen skjuts eller får någon passagerare tröttnar man efter ett tag.
Det kan därför vara lämpligt att börja med en tydlig målgrupp som kan ha stor nytta av en bra lösning, och sedan skala upp med fler målgrupper eller användarfall.
Volontärtjänst för äldre Mobitwin i Belgien har 4 000 förare och 60 000 användare (https://www.mobitwin.be/nl/#). Plattformen drivs av ett icke vinstdrivande företag och kommuner licensierar den, subventionerar förarna och anordnar en bokningscentral eftersom många användare inte är vana med smartphones och appar. Det är lika mycket en samåkningstjänst som en social plattform i dess rätta betydelse.
På samma sätt skulle en svensk kommun kunna handla upp en plattform (exempelvis Freelway) och låta en organisation som t ex PRO eller kyrkan äga tjänsten. Kommunen kan också uppdra åt en existerande kundtjänst (färdtjänst eller kommunalt kundcenter) att hantera telefonbokningar.
Incitament och stöd för samåkning till arbetsplatser Arbetsgivare i ett område, själva eller i samarbete med kommunen, erbjuda en plattform för samåkning. För att få ännu fler att samåka till arbetsplatsen kan man erbjuda fördelar såsom att de bästa parkeringsplatser reserveras för samåkare.
Skjutsning av barn till aktiviteter. Att samordna skjutsning av barn till fritidsaktiviteter kan spara tid och pengar för föräldrar samt öka deltagandet i föreningslivet på orten. Samordning kan initieras av föreningar, kommun, eller föräldrar. Beroende på gruppens storlek kan det räcka med enkla verktyg såsom Facebook- eller chattgrupper, men om man vill samordna mellan fler föreningar och aktiviteter kan det vara bättre med en samåkningsplattform.
Freelway - plattform för samordning av persontransporter och leveranser på mindre orter: Freelway används för samåkning och kan kopplas ihop med kollektivtrafik och kommersiella operatörer och även integreras med andra delningstjänster. Tjänsten används i bland annat turistorter som Sälen/Trysil och Vemdalen och för arbetspendling i Borlänge. Affärsmodellen bygger på att en kommun, region, företag eller annan organisation betalar ett grundabonnemang plus eventuella utvecklingar. Freelway är baserat i Sverige. https://www.freelway.com
Nabogo - samåkningsplattform som kan integreras med kollektivtrafik: Nabogo finns i ett 30-tal danska och nederländska kommuner och kan ses som en utvidning av kollektivtrafiken då samåkningsresor är sökbara i exempelvis den rikstäckande danska reseplaneraren Rejseplan. Affärsmodellen bygger på att en kommun eller region betalar ett grundabonnemang. Nabogo är baserat i Danmark, men tjänsten finns på svenska. https://nabogo.com/en/
GoMore - plattform för privat bildelning: GoMore fungerar som ett AirBnB fast för bilar. Som uthyrare styr man pris och tillgängliga tider. I förmedlingsavgiften ingår även en extra försäkring och mot en mindre månadsavgift kan man som uthyrare få en enhet för nyckelfri användning monterad i bilen. GoMore erbjuder även leasing av (begagnade) bilar. Ett företag eller kommun/kommunalt bolag kan dela sina bruksbilar under kvällar och helger och på så sätt skapa en bilpool för boende och invånare. Med nuvarande lagstiftning krävs det dock att bilarna då registreras som hyrbilar och att en anställd går en kort uthyrarkurs. RISE driver ett projekt för att uppdatera regelverket tillsammans med Skövdebostäder som beviljats ett undantag från reglerna för att enklare kunna genomföra tester. GoMore är ett danskt företag med svensk verksamhet sedan tio år tillbaka och tog nyligen över konkurrenten SnappCars svenska kunder. https://gomore.se
MoveAbout - bilpoolstjänst för kommuner och företag: MoveAbout är den tredje största bilpoolsoperatören i Sverige och helt fokuserad på elbilar. Man vänder sig till fastighetsägare, företag och kommuner som i normalfallet betalar en fast månadskostnad per bil och. Om den hyrs ut till privatpersoner utanför arbetstider tillfaller större delen av intäkterna företagskunden. De erbjuder även hybridupplägg där exempelvis kommunen fortfarande äger eller leasar fordonet men där MoveAbout ansvarar för drift och administration. Avtalsvillkoren för bostadsbolag som handlar upp bilpoolstjänster kan skilja sig något åt. Normalt betalar de – eller står risken för – bilens fasta kostnad mot att de boende inte behöver betala någon månadsavgift. Över en viss nivå delar bostadsbolag och i det här fallet MoveAbout på intäkterna. MoveAbout är ett norsk-svenskt företag med ett hundratal pooler i ett tjugotal svenska städer. https://moveabout.app/sv/
Andra bilpooler som i första hand vänder sig till fastighetsägare och arbetsgivare är OurGreenCar, Elbilio och Mabi Mobility, medan Volvo-on-Demand (fd M, fd Sunfleet) och Kinto Share i första hand är konsumenttjänster med öppna pooler – men gärna i samarbete med fastighetsägare och arbetsgivare.
Pedalink - cykelpoolstjänst för fastighetsägare och företag: Pedalink vänder sig i likhet med flertalet bilpoolsföretag till fastighetsägare som efter en engångs startkostnad betalar en fast månadskostnad per pool och/eller cykel. Användare betalar för nyttjandet till Pedalink. Cykepoolerna består normalt av en eller ett par el-lastcyklar av bra kvalitet placerade i garage, men poolerna kan även utrustas med vanliga elcyklar. https://www.pedalink.se